Stefan Sundström, född 11 juni 1960, svensk trubadur. Efter avbrutna gymnasiestudier (vårdlinjen) och arbete bland annat på barnbyn Skå spelade Sundström i olika band som Pekåkå, Trots, Fuck Off och Läppstars, och slog igenom med bandet Apache (senare Weeping Willows) (1988-1994).
Sedan dess har han varit en av Sveriges mest produktiva, egensinniga och samhällstillvända artister, särdeles flitig när det gäller både låtskrivande och turnerande.
1991, i sången ”Vals till Evert Tåb”, presenterar sig Sundström som ensam upprätthållare av den stolta svenska vistraditionen. Som en sådan har han många gånger blivit uppskattad och belönad: med Grammis för bästa manliga rockartist 1994 och med Visfestivalen i Västerviks Fred Åkerström-stipendiet 1996, Stockholms stads Bellmanspris 1991, Cornelispriset 1998 och Gröna Lunds Evert Taube-pris 2001.
I sina låtar kombinerar han röjig rock med innehållsrika texter och täta referenser till kulturarvet: Taube och Dan Andersson men också Bellman, Alice Tegnér, Astrid Lindgren och Ulf Dageby. Precis som Vreeswijk har han ett persongalleri av udda typer och sköna damer: Jan Banan, Sabina, Marguerite, Gubben Grå. Hans texter är vardagsrealistiska och kommenterar träffsäkert både det svenska kultur- och samhällsklimatet i stort och det trassliga livet för ungdomar i yngre medelålder.
Sundström har två döttrar (Vanja och Miranda) med Karin Renberg, som nu spelar gitarr i hans band. Spelade också huvudrollen i filmen Svenska hjältar 1996. Medverkade även i Eva & Adam från 1998, regisserad av Johan Unenge och Måns Gahrton, där han spelade musiklärare. Tv serien utvecklades och blev en långfilm 2001 med namnet Eva & Adam - fyra födelsedagar och ett fiasko. Hans krönikor i ETC samlades i boken "Om mjölkens symbolvärde- och andra betraktelser" (2004). På sin första coverskiva valde han att lyfta fram en folkkär artist som som sällan blivit tolkad tidigare och som framför allt är ihågkommen som skådespelare och teaterdirektör: Allan Edwall.
